Hoho, det är inte varje dag som man citeras i stora sammanhang, eller vad man ska kalla det. Som här, i objektivisten Per-Olof Samuelssons senastekrönika. På sidan sex ungefä är någon mening med som jag skrivit i en liten ordäxling på Carl Svanbergs blogg om Johan Norberg. Upprinnelsen var ett inlägg om Norbergs debattartikel i Expressen någon gång i höstas. Norberg skrev

En mer marknadsvänlig metod [jämfört med att staten subventionerar utvecklingen av viss “miljövänlig” teknologi] skulle vara en internationell koldioxidskatt, så man betalar i proportion till den skada man orsakar.

varpå Svanberg undrade

Så en internationell koldioxidskatt vore ett “marknadsvänligt alternativ”?

Jag vände mig mot detta språkbruk. En internationell koldioxidskatt är ju en mer marknadsvänlig metod än att staten subventionerar viss teknologi. Något som Svanberg själv erkände i nästa andetag

Det må vara ett bättre alternativ än att politikerna ska göra storsatsningar på utvecklandet av viss teknologi.

Allt gott, tänkte jag, men anade inte att jag skulle få den kombinerade makten av Carl Svanberg och Per-Olof Samuelsson emot mig, tillsammans med en lektion om hur ond Norberg är och att klimatalarmismen är en bluff. Nåväl. Nu kan man läsa om det i nattväktaren, iallafall :-)

Jag hävdar fortfarande att det faktiskt är en mer marknadsvänlig metod, eller som jag uttryckte mig för att de skulle förstå, klimatskatten är mindre marknadsovänlig än de statliga subventionerna, vilket tycks mig egalt. Men det hade visst Samuelsson uppfattat, skrev han i alla fall. Norberg skrev i sin artikel, strax före citatet om ”en mer marknadsvänlig metod”

Det ger lobbyister och särintressen maximal makt att manipulera systemet. I USA öses miljarder över etanol gjort av majs, som släpper ut lika mycket extra koldioxid vid produktionen som sparas vid etanoldrift. Den planekonomi som Altstadt och Greider drömmer om är redan här och den ser ut som George W Bush.

Poängen Norberg vill göra är vad jag kan förstå att det faktiskt idag redan är så att staten subventionerar viss miljövänlig teknologi. Att byta ut det mot den internationella koldioxidskatten som Norberg förespråkade (för det är det han gör här, inte att bara lägga till skatten på nuvarande ordning) är då inte att ”ge djävulen pekfingret”, som Samuelsson uttryckte sig, utan snarare att ta tillbaka resten av handen. Men det är klart, om Svanberg och Samuelsson föredrar den politiska styrningen av forskningen så är ju deras argumentation konsekvent. Jag har bara svårt att få ihop det med Svanbergs uttalande ”Det må vara ett bättre alternativ än att politikerna ska göra storsatsningar på utvecklandet av viss teknologi.”

Nåväl, för att sammanfatta mitt lilla försvarstal, så verkar det som att Samuelsson och Svanberg argumenterade utifrån en fri marknad, medan Norberg har sin fot i dagens samhälle. Att S&S tycker att koldioxidskatten är dålig hör egentligen är ju uppenbart, men är det sämre än dagens ordning?

Edit: Nu är det iaf tydligt att Norberg menar att det ska vara en koldioxidskatt, vilket kanske inte är så viktigt för resonemanget, men då är det klargjort. Dock så påverkar det inte mitt resonemang.